I boken "Design för lärande" (Rostvall & Selander m.fl, 2010), sätter författarna ord på varför eleverna ska ges möjlighet att reproducera sin nya kunskap. Författarna använder sig av begreppet gestaltning. Rostvall & Selander och övriga författare menar att lärande handlar om att bearbeta och gestalta sin förståelse genom att skapa egna kombinationer av tecken och medier i en omskapande transformativ process. Att förstå är att är att kunna visa hur man förstår. Gestaltning är att med handling bekräfta ett nytt lärande, (s 31). Kunskap visas genom kommunikation med olika semiotiska resurser i form av tal, text, gester, bilder eller musik. Tecken är länken mellan individen och kulturen. När vi transformerar våra intryck med skilda semiotiska resurser som redskap uppstår mening och innebörd. Detta handlar också om kommunikation som sker i olika sociala situationer. Kommunikationen kan ske genom flera parallella semiotiska teckenssystem och kan då sägas vara multimodal. Författarnas resonemang tar avstamp i filosofen John Deweys tankar kring handlande och görande utifrån erfarenheter, men också från Vygotskijs tankar kring den sociala miljön där relationen till miljön och relationen till andra är betydande för lärandet. De lyfter även fram den kognitiva forskningsinriktningen där man menar att det inte är minnesförmågan, utan meningsskapandet och de sociala villkoren som är av stor betydelse för lärandet, (s33). För att meningsskapande och lärande ska uppstå är det av viktigt att invididen ges frihet att tolka budskap och fakta utifrån sina egna erfarenheter och sin förståelse och att utifrån det utveckla och eventuellt omtolka sin världsbild. Fredrik Lindstrand, lektor vid högskolan i Gävle, uttrycker att skapandet av yttre tecken (semiotiska tecken) gör att vi även skapar "inre tecken" i vårt arbete med att tolka världen. Skapandet av de "inre tecknena" menar han berör de processer som vi vanligen talar om som lärande och meningsskapande. (Rostvall & Selander, 2010, s 109).
Alla dessa tankar kring gestaltning, den tranformativa processen från fakta till förståelse, att tolka och använda olika semiotiska resurser i interaktion med andra och att kommunicera multimodalt, tycker jag mycket väl platsar som ett verktyg för re-presentation för gestaltning av kunskap.
Lars-Erik Johnsson, fil. dr i pedagogik har forskat om hur man tillägnar sig och använder informationsteknik i olika undervisningskontexter. Han menar att kommunikationsteknologin medger allt bättre möjligheter att interagera med andra, samtidigt som där är möjligt att såväl lagra som söka information på ett enkelt sätt, blir att den nätbaserade undervisningen får en rad fördelar jämfört med den traditionella. Han tar också upp en annan fördel som att material kan göras tillgängligt på nätet för handledare och studiekamrater, vilka snabbt kan läsa och kommentera detta. Om kommentarerna därtill görs med den kommentarfunktion som i allmänhet finns i ordbehandlingsprogrammet, blir kommentarerna inte enbart läsliga och bestående utan också i allmänhet mer omfattande. När den studerande sedan gör revideringar, är det lätt för handledaren att gå tillbaka och kontrollera hur kommentarerna har behandlats. (Hans Rystedt & Roger Säljö, 2008, s 130)
Flera av våra lärare i Malmö vittnar om en ökad skrivlust i skolan när eleverna har getts möjlighet att skriva i virtuella miljöer i t.ex. wikiwebbplatser och bloggar. Motivationen ligger i att de får skriva på dator, att texterna är publika och att de kan inspireras av varandras texter. Motivationen gör till och med att eleverna även fortsätter att skriva hemma efter att skolan har slutat. Lärare berättar också om elever som tidigare skrivit väldigt korta och torftiga texter har ökat sin textmängd och skrivit med mer inlevelse och om elever som inte vågar uttrycka sig verbalt i klassrummet stället vågar göra sin röst hörd i den virtuella miljön. Nackdelen har varit ökad arbetsbelastning på grund av mer text att läsa och ge feedback på - men det har varit ett angenämt problem.
Hans Rystedt & Roger Säljö. Kunskap och människans reskap: teknik och lärande. (2008)
Anna-Lena Rostvall & Staffan Selander (red). Design för lärande. 2008
Varför använda wikiwebbplatser i skolarbetet?
I boken "Design för lärande" (Rostvall & Selander m.fl, 2010), sätter författarna ord på varför eleverna ska ges möjlighet att reproducera sin nya kunskap. Författarna använder sig av begreppet gestaltning. Rostvall & Selander och övriga författare menar att lärande handlar om att bearbeta och gestalta sin förståelse genom att skapa egna kombinationer av tecken och medier i en omskapande transformativ process. Att förstå är att är att kunna visa hur man förstår. Gestaltning är att med handling bekräfta ett nytt lärande, (s 31). Kunskap visas genom kommunikation med olika semiotiska resurser i form av tal, text, gester, bilder eller musik. Tecken är länken mellan individen och kulturen. När vi transformerar våra intryck med skilda semiotiska resurser som redskap uppstår mening och innebörd. Detta handlar också om kommunikation som sker i olika sociala situationer. Kommunikationen kan ske genom flera parallella semiotiska teckenssystem och kan då sägas vara multimodal. Författarnas resonemang tar avstamp i filosofen John Deweys tankar kring handlande och görande utifrån erfarenheter, men också från Vygotskijs tankar kring den sociala miljön där relationen till miljön och relationen till andra är betydande för lärandet. De lyfter även fram den kognitiva forskningsinriktningen där man menar att det inte är minnesförmågan, utan meningsskapandet och de sociala villkoren som är av stor betydelse för lärandet, (s33). För att meningsskapande och lärande ska uppstå är det av viktigt att invididen ges frihet att tolka budskap och fakta utifrån sina egna erfarenheter och sin förståelse och att utifrån det utveckla och eventuellt omtolka sin världsbild. Fredrik Lindstrand, lektor vid högskolan i Gävle, uttrycker att skapandet av yttre tecken (semiotiska tecken) gör att vi även skapar "inre tecken" i vårt arbete med att tolka världen. Skapandet av de "inre tecknena" menar han berör de processer som vi vanligen talar om som lärande och meningsskapande. (Rostvall & Selander, 2010, s 109).
Alla dessa tankar kring gestaltning, den tranformativa processen från fakta till förståelse, att tolka och använda olika semiotiska resurser i interaktion med andra och att kommunicera multimodalt, tycker jag mycket väl platsar som ett verktyg för re-presentation för gestaltning av kunskap.
Lars-Erik Johnsson, fil. dr i pedagogik har forskat om hur man tillägnar sig och använder informationsteknik i olika undervisningskontexter. Han menar att kommunikationsteknologin medger allt bättre möjligheter att interagera med andra, samtidigt som där är möjligt att såväl lagra som söka information på ett enkelt sätt, blir att den nätbaserade undervisningen får en rad fördelar jämfört med den traditionella. Han tar också upp en annan fördel som att material kan göras tillgängligt på nätet för handledare och studiekamrater, vilka snabbt kan läsa och kommentera detta. Om kommentarerna därtill görs med den kommentarfunktion som i allmänhet finns i ordbehandlingsprogrammet, blir kommentarerna inte enbart läsliga och bestående utan också i allmänhet mer omfattande. När den studerande sedan gör revideringar, är det lätt för handledaren att gå tillbaka och kontrollera hur kommentarerna har behandlats. (Hans Rystedt & Roger Säljö, 2008, s 130)
Flera av våra lärare i Malmö vittnar om en ökad skrivlust i skolan när eleverna har getts möjlighet att skriva i virtuella miljöer i t.ex. wikiwebbplatser och bloggar. Motivationen ligger i att de får skriva på dator, att texterna är publika och att de kan inspireras av varandras texter. Motivationen gör till och med att eleverna även fortsätter att skriva hemma efter att skolan har slutat. Lärare berättar också om elever som tidigare skrivit väldigt korta och torftiga texter har ökat sin textmängd och skrivit med mer inlevelse och om elever som inte vågar uttrycka sig verbalt i klassrummet stället vågar göra sin röst hörd i den virtuella miljön. Nackdelen har varit ökad arbetsbelastning på grund av mer text att läsa och ge feedback på - men det har varit ett angenämt problem.
Hans Rystedt & Roger Säljö. Kunskap och människans reskap: teknik och lärande. (2008)
Anna-Lena Rostvall & Staffan Selander (red). Design för lärande. 2008